Jag har ju alldeles glömt bort att svara er alla på de 2 stora frågorna:

1. Hur gick det med tanden som jag hade problem med efter att jag fått den lagad och återuppbyggd?

2. Hur gick det med att få datorns bild på TV'n?

Jo...
Jag ringde till tandläkaren och berättade om ångestattackerna och overklighetskänslorna jag haft ända sedan senaste besöket, och dom bokade in mej på en kafferast. Så, jag åkte dit (sambon skjutsade mej, förståss), och istället för att fika så tog tandis emot mej.
Vi pratade om ångestattackerna osv, och han trodde att det var en reaktion på att jag varit med om väldigt stora saker 2 gånger inom loppet av 3 dygn, och att psyket reagerade på det.
Han slipade lite på tanden, baktill, så den kändes lite mindre... och, sedan dess har jag trivts jättebra med den.
(jag skrev ett jättelångt, utförligt, inlägg om detta samma dag, som av nån outgrundlig orsak försvann ut i cyber. och sen glömde jag bort att göra om försöket.... som jag nu gjort idag, istället)

och...
Det fixade sej med datorbilden till TV'n.
Det var inställningarna på grafikkortet som jag inte förstod innan.
Så, TACK för det!
Däremot följer inte ljudet med från datorn till TV'n - utan bilden ses på TV'n och ljudet hörs från datorn.

"Nämn ett gäng egenskaper/personlighetsdrag etc som du tror dig veta om mig. Skriv i kommentarerna. Den här utmaningen går främst ut till er som inte känner mig. Ni som känner mig får såklart också skriva men det roligaste är om ni som aldrig har träffat mig gissar på friskt.

Denna utmaning ska ni som har bloggar även skriva i er blogg och be folk svara på. Så efter att ni har varit här och pladdrat, skriver ni samma fråga i er blogg och jag går in och pladdrar om er."

Hittade denna på Marie-anne's blogg. Lite kul utmaning tycker jag

Läs och tänk efter.
Du kliver upp på morgonen och din dag blir förstörd, bara för du inte kan välja vilken av dina 30 tröjor du ska ha på dig, och på Moskvas gator fryser en 14-årig flicka ihjäl för hon inte har en enda tröja att ta på sig.
Du går till skolan och klagar och tycker synd om dig själv för alla läxor du fått, och i Indien gråter en 10-årig pojke för han aldrig kommer få börja skolan.
Du går till matsalen för lunch och påpekar den äckliga maten och slänger i stort sett allt du har på tallriken. I Sudan dör en 2-årig flicka av grov undernäring och vätskebrist.
Du kommer hem och förbannar din mamma för att du måste hjälpa till att tömma diskmaskinen. Och i Somalia blir en 8-årig pojke slagen för han somnade efter 10 timmars arbete i hemmet.
Din kväll blir förstörd när du upptäcker en finne på hakan, och i Kambodja dör en 11-årig flicka och hennes lillebror i Aids.

Gråt inte över pojkarna som dör, över flickorna som inte överlever, för tårar räddar inga liv.
Res dig upp och förändra för en instinkt om att förnyelse behövs för att rädda världen. Tänkt efter?

Kopiera texten till din blogg om du fann någon mening.

Jag fann denna text hos Marie-anne, som skriver om  Att leva vidare utan sitt barn

Klockan 22:00 ikväll ska det starta.
En LIVE-show på blogTV som en av alla dom jag följer på YouTube håller.
Och, om allt funkar som jag tänkt kommer det att gå att se showen HÄR - i det här inlägget.

andymooseman har ett bra svar på den frågan. (på engelska)